Close

Knutblus för Sara

Jag har två knytblusar.

Den ena har jag ärvt efter min mormor. Den är i siden och kommer från NK.

Den är rosa och jag älskar den.

Men jag har den aldrig på mig eftersom den är för stor.

Den andra har jag fått i födelsedagspresent av min vän Zaira.

Den är i skirt, ömtåligt, nästan genomskinligt tyg.

Den har jag sällan på mig eftersom jag är så rädd om den.

En kattklo, en smutsig bebishand, ett rödvinsglas. Så mycket kan förstöra den.

Men idag.

Idag skiter jag i allt det där och tar på mig blusen, för den i sig är inte viktig. Det är inte plagget som spelar roll. Inte heller Sara Danius jobb, eller Svenska akademien.

Det som spelar roll är systerskap, syskonskap. Att jag måste förklara för min dotter när hon är stor nog att förstå, att kvinnor alltid tar smällen när män begår övergrepp, inte sköter sitt jobb, inte tar ansvar och beter sig som svin helt enkelt. Och trots det få henne att våga säga ifrån, säga nej, säga ja, säga tillsammans kan vi förändra det här.

Men än så länge är hon lyckligt ovetande om hur sugig världen kan vara, och hur mycket jobb det är kvar för att förändra den. Och fan vad jag avundas henne.

Knutlbusförsara bild

Du kanske också gillar:

Att jobba som förlagsredaktör.

Glad jävla heteropåsk.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Pin It on Pinterest