Close

Rich boy

Rich boy

I Rich boy av Caroline Ringskog Ferrada-Noli får man följa tre generationers kvinnor: Gully, Marianne och Annika.

Berättelsen om den första – Gully – gud vad det inte talade till mig. Brukar inte gilla berättelser som utspelar sig före 1990 (med undantag av Maken!), så kanske ingen överraskning att 1950-talets Lidingö inte kändes askul. Men sen går det supersnabbt framåt och vips är det sjuttiotal och dottern Marianne är i fokus istället. Och nu! På sida 20 ungefär får Marianne herpes av sin kille, och det är precis där jag faller handlöst för den här boken. För jag älskar ju att läsa om herpes! Närå, utan för att det är en så himla bra skildring av hur det kan vara att ha en relation med en viss sorts snubbe. När Marianne talar om för Kaj att han kanske gett henne herpes går det till ungefär så här: Först ber Marianne om ursäkt några gånger, sedan får hon en uppläxning och till slut somnar Kaj, medan Marianne ligger kvar och tröstar sig med att hon i alla fall är så smal att hon inte får mens.

Rich-boy-citat

I feel you Marianne <3

Och alltså den snubben, den typen av snubbe, har jag fan dejtat hundra stycken av. Minst. (Och säkert fått herpes av ett par av dem, men vem orkar räkna?) Och från den passagen liksom bara fortsätter det vara så där på pricken. Så där är det, exakt så där är det, tänker jag hela tiden.

Det är så mycket i den här boken som jag gillar, till exempel just relationsskildringarna. Det där spelet man av nån konstig anledning gång på gång spelar för att få snubbar som egentligen inte gillar en att gilla en. Det spelar ingen roll om de är taskiga, tråkiga, våldsamma, de behöver inte ens vara snygga, vi älskar dem ändå och hoppas att de ska förändras och sen kan vi leva lyckligt i alla våra dagar. Rich boys, ja utan att fatta det själva alla gånger.

Men det jag gillar allra, allra mest är nog ändå att saker får vara fula, och sorgen som finns precis överallt i den här boken (eller så är det min egen nybliven-förälder-deppighet som talar?). Dels finns det stor sorg. Precis som i hennes debutroman Naturen finns en bror och en son som sörjs och det är klump i magen panik gode gud låt det inte hända mitt barn något för då dör jag-sorg. Men den sorgen blandas upp med massvis av andra sorgliga grejer och blir nåt som alltid bara finns där, nästan som en vana, om ni fattar hur jag menar? Sorg en tisdag på väg till bussen för att det regnar och är fult ute och för att man egentligen inte vill kliva ur sängen och för att ens relation är kass och för att typ alla relationer är kassa. Sorg över att man känner sig ful, fet, fel, över FOMO, över att man är en dålig förälder och sorg över saker som inte ens hänt än men som man tror kommer drabba en eftersom sorg blivit det enda man kan räkna med typ.

Det låter deppigt, och det är det också, men det är samtidigt så himla, himla bra!

Två andra böcker som också är precis så där på pricken här och nu är Thrillerliv av Jessica Johansson och Just nu är jag här av Isabelle Ståhl. Thrillerliv finns inte i butik längre, men på en hel del bibliotek. Och, Naturen av Caroline Ringskog Ferrada-Noli tycker jag ni ska läsa också. Verkar inte heller finnas i lager men finns som e-bok på Stockholms stadsbibliotek till exempel. Kanske en av de böcker jag läst flest gånger pga sorglig, fin, språket, igenkänningsfaktorn.

Kolla, jättefint omslag också, om man inte läser e-boken som jag och får hålla till godo med svartvitt.

Det var allt för idag hörrni. Nu ska jag överlägga med Mark om vad vi ska göra idag. Det är mulet och min hals är fortfarande som sandpapper så jag ska lobba för glass och häng hemma i soffan.

Du kanske också gillar:

Wonder Woman?

Hunger

Att jobba som förlagsredaktör

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Pin It on Pinterest