Close

Sjuk – frisk – sjuk

Jag påbörjade det här blogginlägget igår och tänkte skriva att jag är glad eftersom jag äntligen är frisk efter en seg förkylning. Men så vaknade jag idag och var sämre, så jag fick stryka det och tillbringa ännu en dag knaprande Naproxen, Strepsils (älskar Strepsils i och för sig) och Alvedon.

Men en frisk dag var ju kul i alla fall, tack immunförsvaret!

Under den härliga, friska dagen passade jag på att ta en tur med vår nya cykelvagn. Ni som följer mig på Insta har redan sett den här bilden, men jag älskar den och den förtjänar att tittas på igen, så varsågoda:

Ja herregud, men det där var för nån vecka sedan, och nu har hon vant sig.

Plus att vi köpt en hjälm.

Cykelvagn-hjälm

Som är supergullig men obviously för stor, så den går inte att använda riktigt än.

Cykelvagn-Märta

Så här såg det ut i går i alla fall, när vi tog en tur i Nackareservatet. Vi köpte vagnen på Blocket, och det är en Thule Chariot Cross 2, om nån skulle vara nyfiken. Har inte hunnit använda den så mycket än, men den verkar bra. Snordyr att köpa ny dock, så det lönar sig verkligen att lägga en bevakning på Blocket och försöka slå till när de dyker upp där.

Under min konvalescens de senaste dagarna har jag upptäckt två fantastiska teveprogram som jag tänkte tipsa om. Det ena är Big dreams small spaces. Det är en BBC-produktion men går att se på Netflix nu. Det är superbrittiskt och supermysigt och den superbraiga programledaren Monty Don är så där härligt varm och snäll och kunnig som äldre tevemän kan vara, och jag känner för honom på samma sätt som för Ingvar Storm och Gösta Ekman. Jag önskar att de vore mina farbröder som jag fick äta söndagsmiddag med ibland. (Är det jag som är sexistisk som inte kommer på någon kvinnlig motsvarighet till den mysiga, äldre tevemannen, eller är det SR och SVT som varit dåliga på att hitta mysiga äldre kvinnliga programledare? Uppriktig fråga!)

Hur som helst – Programmet går ut på att Monty hjälper trädgårdsentusiaster att förvandla sina övervuxna och skogiga rabatter och gräsmattor till prunkade drömmar. Se det om ni gillar sånt alltså!

Det andra programmet är Pasta Grannies på Youtube.

Det är en helt fantastisk kanal med videos där italienska damer gör pasta. För hand.

Ibland är de ca 70 bast. Rena rama ungdomen!

Ibland är de ca 94 bast, har skägg på hakan som de sedan länge slutat bry sig om, heter Cesaria och rullar pasta ute i gassande sol.

Cesaria-Pasta

Så här brukar det gå till: Först knådar de degen för hand i minst tio minuter. Cesaria här ovan knådar sin i 30 (!) minuter berättar speakerrösten. Sedan formar de – fortfarande för hand – små, små pastakrusiduller enligt gammal tradition. De blir så fina. Och säkert supergoda. Sedan slänger de snabbt ihop en pesto, en kycklingragu eller något annat gott tillbehör, och allt ser så rustikt och gott ut.

Trodde aldrig att jag skulle sitta fängslad av ett matlagningsprogram, men tji fick jag. Tror det hänger ihop med det jag skrev om häromdagen – att jag lagar mat och bakar när jag är avstressad och inte jobbar för mycket. Då bakar jag bröd eller banankaka, gör en svingod vegolasagne och tydligen även kimchi, har det visat sig. Jag har inte riktigt tänkt på det här mönstret förut, men nu när jag lagt märke till det känns det så självklart. Jag gillar ju att fixa och greja, om jag bara inte är slutkörd mentalt av ett för stressigt jobb, vilket jag haft i perioder. Så i mitt nuvarande avslappnade tillstånd känns det plötsligt helt rimligt att titta på medan en italiensk dam rullar pasta.

Kan dock säga på en gång att jag aldrig kommer ha tålamodet att testa deras recept.

Men det spelar ingen roll, det är mysigt att titta på ändå.

Nu hoppas jag i alla fall att jag blir frisk och orkar ta fler cykelturer och kan träffa folk snart igen. Men som tur är har jag flera avsnitt Big Dreams och Pasta Grannies kvar tills dess.

Du kanske också gillar:

Sober fast färgglad?

Vi flyter med

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Pin It on Pinterest