Close

Expert, litegrann

Vad krävs för att få kalla sig för expert på någonting?

Ingen aning ärligt talat, men från och med idag är jag officiellt en av experterna i Skrivarpoddens facebookgrupp.

Yay!

Och en aning hjälp. För oftast känns det som om en fjärdeklassare hade kunnat utföra både mitt dayjob och driva den här bloggen minst lika bra som jag. (Och då menar jag inte nåt underbarn som Blondinbella som drev företag redan som nioåring, utan en mer genomsnittlig fjärdeklassare.) Och nu har jag lyckats lura Kerstin från Skrivarpodden att jag faktiskt kan någonting om manus, skrivande, redigering och förlagsbranschen så till den milda grad att hon har utnämnt mig till expert i sin facebookgrupp för skrivande människor.

😱

😱

😱

Jag har också lyckats lura min chef som låter mig härja fritt på jobbet varje dag, och mina kollegor som inte sätter stopp för det hela.

Faktiskt också en hel del författare har jag lyckats lura genom åren, och frilansare och formgivare och korrläsare.

Men ibland, vid helt random tillfällen, kan jag få som en uppenbarelse att jag kan ju faktiskt det här. Det här manuset kändes rörigt eller svårgreppbart och sedan hjälpte jag författaren att sätta ord på vad det var som inte riktigt funkade och nu har hen kastat om lite och lagt till och tagit bort och nu sitter allt där det ska och texten bara klaffar.

Och don’t get me started kring det här med att blogga. Jag har skrivit om det tidigare, hur jag länge lät bli bara för att det kändes pinsamt. Jag vågade inte ta det utrymmet, utan skämdes för att säga något så himla enkelt som: jag skriver och ni får läsa. Eller kanske ännu värre: jag skriver och ni borde fan läsa, för det är bra och det kan ge er saker som skrivtips och boktips och pepp när ni känner er som osäkra, slitna, otaggade föräldrar.

Och jag är verkligen inte helt botad från den där skammen och känslan av att vara en bluff, men 1. jag är glad att jag gör det ändå, 2. det är inte så farligt som jag föreställde mig och 3. det blir lättare och lättare.

Så, in nu i Skrivarpoddens facebookgrupp alla ni som gillar att skriva. Där kan ni prata om skrivande med andra likasinnade, och få expertiga experttips av your’s truly. Och ni som skriver, läser eller bara är intresserade av författare och deras hantverk måste ju lyssna in er på Skrivarpodden där Kerstin Önnebo pratar om massa spännande skrivrelaterade saker med en ny gäst i varje avsnitt.

Kolla förresten, så här blev bilden som jag skrev om för ett tag sedan, som Kerstin använt för att göra en byline.

Proffsig men chill pose va? Fick dock så djupa veck av den där handen som jag håller upptryckt mot fejan att jag fick retuchera järnet för att inte se helt galen ut, men det blev bra till slut tycker jag.

Hej för idag!

Du kanske också gillar

Vad är grejen med Bokmässan egentligen?

Boktips: Psykologisk spänning

4 thoughts on “Expert, litegrann

  1. Ja vad krävs egentligen. Alltså på riktigt, hur blir man egentligen expert??? Borde det inte finnas en expertutnämnare? Typ som ett gesällbevis så fick man ett expertbevis. Men vem skulle utfärda det? Staten? Kungen? Kungen är ju ingen expert. Eller?
    Iaf.
    Många män hade nog kallat sig experter bara genom att kunna en bråkdel av det du kan. Eller vänta, många män kallar sig gärna för experter även om de inte kan nåt alls. Du är säkert 100 gånger mer expert än vad du tror. Heja dig för att du är så bra!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Pin It on Pinterest