Close

Njae till Mrs Maisel

Det var länge sedan sist hörni! Jag lovade att skriva snart igen men det höll uppenbarligen inte, så härmed lovar jag att sluta lova grejer, det blir bara så dumt.

Hur som helst, sedan sist har jag hunnit tatuera mig (!!), videungen har dykt upp på trädet utanför köksfönstret, och jag har kollat på nästan hela första säsongen av Marvelous Mrs Maisel.

Kolla! Skriver ett eget inlägg om detta snart, okej!?

I alla fall: Jag var väldigt pepp på Mrs Maisel eftersom många verkar gilla den och jamen ni vet – den ska vara cool och rapp och sånt.

Men jag gillar den fan inte.

Jag har i ärlighetens namn aldrig varit ett stort Gilmore Girls-fan heller, vilket var en liten varningsklocka eftersom det är samma skapare.

Jag tycker att Gilmore Girls är mysigt men har aldrig riktigt fastnat. Det är kul ett litet tag men blir snabbt för mycket. De är så HIMLA quirky, pratar så HIMLA fort och allt ska vara så HIMLA MYCKET HELA TIDEN.

Och samma sak känner jag för Mrs Maisel.

Marvelous Mrs Maisel handlar om en kvinna i femtiotalets New York som blir lämnad av sin man och av en slump upptäcker att hon är en asrolig stå-upp-komiker.

the-marvelous-mrs-maisel

Sen är hon asrolig på scen, asrolig på fester, asrolig på jobbet, hon pratar fort och rappt och det blir exakt samma sak som i Gilmore Girls: Lite för mycket. Jag tycker mest att Mrs Maisel är irriterande som håller låda vart hon än går.

Mrs-maisel-quote

Hon är oftast rolig och träffsäker.

Men jag tycker ändå inte att det räcker. Karaktärerna blir svåra att gilla när de pratar så snabbt och bara ska vara roliga hela tiden, förstår ni hur jag menar? Det blir som i Gilmore Girls där alla karaktärer känns lite som en och samma eftersom de har samma manér allihop.

Hur som helst, om Mrs Maisel var en besvikelse så var en annan grej jag testade nyligen en positiv överraskning.

Jag har ju nämnt min höjdskräck tidigare. Så jag trodde verkligen inte att jag skulle gilla att klättra, men herrejezus vad kul det är. Jag har klättrat tre gånger på en vecka nu, och har megaont i ryggen (av träningsvärk), uppfläkta händer (av lite för ivrigt klättrande) och allt jag kan tänka på är att jag vill klättra asap igen.

Plus, funkar finfint att ta med Märta dit, och turas om att hänga med henne i kaféet, medan den andra klättrar. I söndags kunde vi till och med kånka in barnvagnen i kafét och SÖVA Märta i den. Sedan sov hon i två galna, långa, härliga timmar, medan vi klättrade som små chimpansungar.

Det får räcka för ikväll, vi hörs snart igen hörni <3

Du kanske också gillar:

Hur vi gör när vi ska måla om

Tvättgate och kräksjuka

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Pin It on Pinterest