Close

Biddulph

Jag lovade ju att berätta om England och Biddulph, så nu tar vi det punkt för punkt.

Vad gjorde vi i England?

Vi hälsade på Marks syster Jenny och hennes kille Seamus. De bor på engelska landsbygden i ett väldigt brittiskt tegelhus med heltäckningsmattor, smala trappor och tre våningar med bara ett par rum per våningsplan. Den närmaste byn heter Biddulph, och omgivningarna var precis så gulligt engelska som jag hade hoppats. Jag har haft ett sånt längt efter att få titta ut över åkrarna, spana på fina hus, bli kallad “love” på bussen, och så klart äta pubmat. Allt det här infriades, plus att vi hade så himla fina dagar med Jenny och Seamus så klart.

Varför höll vi på att missa planet på vägen dit?

För att både Mark och jag tappade greppet om tiden helt.

I vanliga fall brukar jag vara på flygplatsen långt innan avgångstid. Ibland så tidigt att incheckningen inte ens hunnit öppna. Men i torsdags morse, bara ett par timmar innan vi behövde gå hemifrån, övertalade jag Mark att låta mig klippa hans hår. Det går ju jättefort, tänkte jag. Han har ju så kort hår.

Big mistake. Huge mistake.

Det gick inte fort och det blev rätt katastrofalt ärligt talat. Därför var jag tvungen att titta på Youtubetutorials för att se hur jag kunde rädda det, och sedan lägga ännu mer tid på att snygga till det. När vi var klara trodde vi fortfarande att vi hade gott om tid, så Mark fixade lite lunch medan jag i godan ro plockade ihop kläder och blöjor och sånt som vi skulle packa ner.

När vi kollade på klockan nästa gång hade vi en kvart på oss innan vi behövde gå hemifrån. Mark hade inte ätit sin lunch, hade inte packat och stod i bara kalsongerna. För att inte det här blogginlägget ska bli superlångt tänker jag vara lite kortfattad här och bara säga att: vi missade tunnelbanan, gick fel på Arlanda, fick inte checka in på grund av något mystiskt fel med mitt pass, och när vi till slut kom fram till gaten var vi absolut sist. Men vi hann!

Hur vackert var landskapet?

Så vackert att jag absolut inte kan göra det rättvisa i varken text eller bild. Ni får bara tro mig. Man kan skymta det på bilden nedan, men det var ca hundra gånger så fint i verkligheten.

Den goda maten?

Herregud. Jenny och Seamus tog med oss till pubar som hette saker som The Kings Head, The Happy Trout och Horse and Hen. (Googla inte detta, för jag minns säkert fel.) Vi åt fish and chips, chips and gravy, chicken and mushroom pie, steak and ale pie och fish pie. Vi drack torr engelsk cider, engelsk bitter, engelsk lager och allt var bara så gott.  Älskar bra pubar!

Hur mycket kakor köpte vi med oss hem?

Min kollega Amanda tipsade mig om alkoholavdelningen och kakavdelningen på Marks & Spencer. Eftersom vi inte hade betalat för att checka in några väskor kunde jag inte gå loss på alkoholavdelningen. Däremot fyllde vi väskorna med så mycket chips och kakor att de skrattade åt oss i säkerhetskontrollen på vägen hem. Nu tjafsar Mark och jag om huruvida vi ska vara måttfulla och äta några i taget (Mark) eller om vi ska ge efter och bara käka allt på en gång (jag). Riktigt dilemma detta!

Varför var det synd om tjejen som satt bredvid oss på flyget hem?

Därför att Märta dels gnällde järnet, dels kaskadkräktes strax efter take off, så att allt i vår stolsrad blev geggigt och illaluktande och äckligt.

Hur mysigt hade vi?

Helt sjukt mysigt!

Jenny och Seamus är världens härligaste människor, och de är båda så himla fina och bra med Märta. Det är något speciellt att se Märta tillsammans med människor som uppenbart tycker väldigt mycket om henne. Blir så rörd av det utan att kunna förklara varför riktigt.

(Och nej, ni behöver inte säga det, jag vet att det bara var några dagar sedan jag rantade om klimatet och utlovade skärpning från min sida. Istället tog jag flyget och käkade kött en masse. Och att hetsköpa kakor måste väl också räknas till miljöboveri, det är ju inte direkt livsnödvändigt. Men gott är det!)

Nu ska jag försöka bära in 60 flyttkartonger i lägenheten, eftersom flyttfirman kom och lämnade dem i trapphuset tidigare idag. Sedan kan packningen börja, inför flytten om bara ett par veckor.

Kram hörni!

Du kanske också gillar:

Vad är grejen med Bokmässan?

En skamsen shopaholic

Pin It on Pinterest