Close

Tre skäl till varför jag aldrig blir en riktig influencer

Skäl nummer ett

Jag glömmer blogga när jag gör spännande grejer som att hämta nycklarna till nya lägenheten, flyttar och möblerar i nya hemmet.

Skäl nummer två

Jag glömmer blogga när jag har mycket att göra. Eller, jag glömmer inte, jag skiter bara i det. Nu när jag har börjat jobba på dagarna och ägnat kvällarna åt att packa upp flyttkartonger har jag gått och lagt mig klockan 21 istället för att sitta uppe och skriva som sig bör om man ska influera.

Skäl nummer tre

Jag tappar konstant bort min kamera, så jag kan inte föreviga de spännande grejer (se ovan) jag pysslar med om dagarna i bra kvalle, utan låter mina läsare glo på gryniga mobilbilder eller inga bilder alls istället.

Hade det inte varit för de här tre sakerna hade jag säkerligen varit nya Blondinbella inom kort, eller vad tror ni?

Hur som helst. Vi är i alla fall inflyttade i nya lägenheten nu och har packat upp det mesta. Eftersom det har känts skönt att bli av med kartongerna har vi tryckt in grejer i skåp och hyllor, så nu vi har ingen aning om var saker finns. Men vi är ju inte särskilt ordningsamma av oss, så skillnaden mot hur det var i förra lägenheten är inte jättestor faktiskt.

Själva flytten gick bra. En av flyttjobbarna trillade nerför trappan under stor dramatik, men repade sig snabbt. Det var inte deras softaste gig i och med att vi inte hade hiss på varken gamla eller nya adressen, och jag hoppas att de hade någon smidigare flytt på eftermiddagen.

Jag har ju börjat jobba igen som sagt och det har varit helt underbart ärligt talat. Jävlar vad mycket softare det är att cykla iväg till jobbet (i regn och dimma pga november), sitta i möten med trevliga människor som vill göra roliga och bra böcker och luncha med kollegor, istället för att jaga en tiomånaders. Men jag får skriva mer om detta snart igen tror jag, ville bara ge ifrån mig ett livstecken och uppdatera om allt superviktigt som hänt den senaste veckan.

Hej och kram!

Vad vi gör just precis nu

Jag sitter på golvet med datorn i knät och smygbloggar.

Märta leker med en burk som rasslar, vilket är hennes absolut bästa lek just nu.

Mark drar upp grejer ur en plastpåse som legat i hans garderob sedan vi flyttade in i den här lägenheten och ropar högt upp varje föremål han får fram. Det är meningen att jag ska svara ja för det jag tycker att vi ska behålla och nej för det jag tycker att vi ska göra oss av med.

En trasig kam?

Nej.

En 20 meter lång telefonkabel?

Nej.

En reklampenna från en av mina första arbetsgivare?

Ja.

Antidepressiva tabletter som gick ut 2007 och som ingen av oss står på nu?

Nej.

Öronproppar i storlek extrasmå som känns som om de ska försvinna in i örat?

Nej.

Och så vidare.

Men vi har faktiskt lyckats packa rätt mycket de senaste dagarna, så situationen känns under kontroll inför måndag när flyttlasset går. Vi hade till och med tid att dricka folköl och äta chips med Markus, Johanna och Maggie igår. Men efter bara någon timme låg jag i soffan och klippte med ögonen, så när Maggie bröt ihop av trötthet och de var tvungna att dra var det typ rätt skönt (om ni läser det här Markus och Johanna – BARA för att jag höll på att somna. Älskar att ha er här i övrigt!).

Men nu måste jag fokusera på Marks utrop, så att han inte riskerar att göra sig av med något viktigt.

Trevlig lördag!

Saker jag gör istället för att packa

På onsdag får vi tillträde till nya lägenheten och på måndag om prick en vecka flyttar vi.

Och det är inte superlätt att packa flyttkartonger med en tiomånaders, men då och då sover hon ju en stund eller går att sätta framför Babblarna eller nåt annat skoj.

Passar jag på att packa då?

Nej.

Vad gör jag istället?

Testar läppstift och funderar på om jag borde klippa lugg.

Grynig bild men vad tycker ni, yay or nay? Är det jobbigt med lugg nu på hösten kanske, jag tänker på regn och blåst och mössas som förvandlar den till ett enda spret bara?

Pysslar om mina växter.

Eftersom man kan alltid kan ta ett par nya sticklingar.

Lyssnar på Don’t get me wrong, ni vet den där peppiga låten av The Pretenders som används i filmer när huvudpersonen tar sig samman och försöker få sin tillvaro på rätt köl. Funkar faktiskt rätt bra som pepp, även om jag inte lägger peppen på packning just.

Läser Marisha Pessls nya bok, Neverworld.

Så. Bra. Älskar Marisha Pessl och skriver mer om boken snart!

Sitter i svettiga långa telefonsamtal med banken eftersom vi på något vis lyckats att 1. Ansöka om 50 000 kronor för lite i lån och 2. Råkat sätta in handpenningen från försäljningen av vår lägenhet på ett konto där vi inte kommer åt den igen innan onsdag då vi måste betala den nya lägenheten. Lutar just nu åt sms-lån för att lösa situationen.

Men lite har vi packat i alla fall, som ni ser. Och jag tror ärligt talat att vi kommer hinna få klart allt i helgen, med lite barnvaktshjälp från min mamma.

Hoppas att ni har en bra vecka hörni, och om det är lite tystare från mig än vanligt så vet ni vad det beror på. (Då klipper jag lugg och läser bok och har prokrastineringsångest alltså, hehe.)

Kram!

Höstblåsor

Hej vänner!

Jag kan nu uppdatera från sjukstugan och tala om att – ja, det var höstblåsor.

Och ja, de gjorde antagligen ont i bebismunnen, så det var därför hon inte ville käka något.

Och ja, vi blev tvungna att tvångsmata henne med saft och mjölkersättning till slut för att hon inte skulle torka ut.

De där föreställningarna jag haft om att typ inte kränka mitt barn genom att tvinga henne till jobbiga saker, utan istället förklara och resonera och avleda, dem fick jag snabbt säga hej då till. För när alternativet var inläggning på Sachsska med sondmatning, då kändes plötsligt lite nertvingad jordgubbssaft rätt lindrigt. Så, bebisen blev kränkt, arg och ledsen för en stund. Men piggnade snabbt på sig och lärde sig gilla jordgubbssaft på kuppen.

Nu är hon bättre och äter normalt igen, tack och lov. Sömnen är dock rätt körd, hon har kvar blåsor lite här och var och har fått ett munsår i ena mungipan som är så stort att Mark nojar för att hon ska få ett ärr och se ut som Jokern resten av livet.

Jokern

Nej, kanske inte superkul att se ut som en Batman-skurk. Även om jag är säker på att Märta skulle kunna bära upp det, så gullig som hon är.

Heath-Ledger

Kände att jag var tvungen att låta er få kolla på Heath när han såg lite stiligare ut också. För att kompensera skurkbilden ovan. Heath, min kändiskärlek for ever <3

Hur som helst, kan också uppdatera er i lägenhetsfrågan och meddela att ja, vi lyckades hålla det så fint hemma att någon kunde tänka sig att köpa vår lägenhet. Så nu är kontraktet påskrivet och lägenheten såld och det är svinskönt. Nu slipper vi bära spjälsängen och andra skrymmande saker ner till förrådet var och varannan dag. Vi kan också stöka ner hur mycket vi vill tills vi flyttar om två månader och allt ändå ska packas ner i kartonger. SKÖNT!!

Hej för idag!

När vi köpte större lägenhet

Hej då härliga, lediga sommarveckor då Mark hade evighetslång semester.

Nu har han börjat jobba igen och jag tar hand om Märta ett par månader, innan vi byts av som föräldralediga. Det känns helt okej men är väldigt mycket tråkigare än att vara alla tre, tycker jag.

Hur som helst.

Vet ni vad vi pysslat med på sistone? Vi har köpt en ny lägenhet! Med tre rum! I Kärrtorp! Som är jättefin! Och ljus! Hurra!

Den har ett miniburspråk.

Lägenhet

Och inbyggda originalgarderober från femtiotalet.

lägenhet-garderober

Och en solig balkong där man kan dricka te och äta kanelbullar. Förslagsvis.

lägenhet-balkong

Det finns också en enorm hall som Mark tycker är slöseri med kvadratmetrar men som jag tycker är alldeles, alldeles underbar.

Lägenhet-hall

Titta, så opraktiskt men härligt.

Man skulle kunna byta till en mörk tapet i hallen. Och göra som de tidigare ägarna och ha bokhyllor där. Eller kanske ställa in en mysig fåtölj. Eller ett litet skrivbord. Antagligen också en kattlåda eftersom badrummet är pyttelitet. Men jag röstar nog på bokhyllor för mysig biblioteksstämning. Bibliotek med kattlåda, inte så pjåkigt?!

Den ligger tre trappor upp utan hiss. Mark älskar detta eftersom han är besatt av vardagsmotion. Jag hade inte bangat en hiss men får trösta mig med att jag lär få så mycket vardagsmotion att jag lever tills jag blir 120. Det är inte heller pjåkigt ju.

Vi var på visning för en vecka sedan. Jag skrev då att Mark var pepp och jag tvek, så vi blev nog lite good cop bad cop bara per automatik. På det stora hela var vi nog rätt besvärliga spekulanter. Vi ställde en miljard frågor till mäklaren och bad honom dubbelkolla massa grejer med säljaren. Vi mejlade styrelsen för att fråga om radon (jag), lyfte på trösklarna för att kolla på golvet där under (jag) och bad om att få kolla på källarförrådet (Mark). När vi väl blivit lovade att få komma och skriva kontrakt bad vi om att få snabbkolla på lägenheten en sista gång, bara för att “känna in den”. Sen vågade vi skriva på mäklarens läskiga papper och kunde för andra gången den här sommaren frossa i gratis mäklargodis. Det måste ju vara försäljningspsykologi på hög nivå att ge folk socker i såna stressiga situationer. När man fått en sockerkick sätter de pappren i handen på en och man ba jag skriver på vad som helst, bara ni inte tar bort godisskålen.

Nu känns det i alla fall kul och bra, men en aning stressigt att städa järnet inför visningarna av vår lägenhet i helgen och nästa vecka.

Så är det tystare här är vanligt i veckan vet ni varför. Då städar jag.

Hej så länge!

Foton från Husman Hagberg Enskede.

Du kanske också gillar:

Mittbenan

När bebisen fick en säng

Pin It on Pinterest